När Börje Edwall var cirkla 5 år deltog han hans första medlemsmöte på föreningen. Det var en spännande upplevelse för honom, och han blev imponerad. Hans far, Erik Edwall, var aktiv i dövas föreningsliv och var bl.a. sekreterare i idrottsklubben Hephata och i dövföreningen. Så snart när Börje slutat skolan drogs han till dövas föreningsliv.
Från 1969 till 1974 var Börje anställd som konsulent hos SDR, men arbetade ungefär halvtid för Stockholms Dövas Förening. Mellan 1974 och 1981 var han ombudsman för Stockholms Dövas Förening. Det var intensiva år då stora förändringar skedde för döva i Sverige. Förbundet fick kontakt med föräldrar till döva barn. Föräldrar börjar kräva teckenspråk i dövskolan. Tolkverksamhet kom igång, teckenspråksundervisning, teckenspråksforskning, text i TV, texttelefon m.m. Inom föreningen skedde det också förändringar. Pensionärsförening, sektioner och föräldraklubb bildades. Solbacken byggdes om och blev kursgård, föreningen byggde upp ett kansli och fick med tiden sitt eget hus, Dövas hus. Det blev en del arbete för föreningen och ombudsman.
Stockholms Dövas Förenings första anställda var Ernst Johnsson, vaktmästare (1960). Nu idag 2018 har föreningen 8 anställda.